Slaget vid Hummelshof | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av stora nordiska kriget | |||||||
Kopparstick över slaget vid Hummelshof 1702, gjord 1733. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Sverige | Ryssland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Wolmar Anton von Schlippenbach | Boris Sjeremetev | ||||||
Styrka | |||||||
6 000 man totalt[1][2] 2 700 man kavalleri 1 700 dragoner 1 300 infanteri 17 kanoner[3] |
24 000 man[1][3] 24 artilleripjäser[3] | ||||||
Förluster | |||||||
840 döda 2 000 tillfångatagna[1] |
1 000-1500 döda och sårade[4] |
Slaget vid Hummelshof (även kallat "slaget vid Sagnitz" eller "slaget vid Embach"[5])var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland. De ryska trupperna, som anfördes av Boris Sjeremetev, stod som segrare.
Det i början segerrika svenska kavalleriet drevs senare på flykten, då det under förföljandet skilt sig från fotfolket, som senare upprevs. Ryssarna utnyttjade sin seger främst till härjningar.[1]